1000-årig historia bevarad

Skyltar-historiskaFullerö Golfklubb är inte bara en stadsnära, omväxlande park- och skogsbana. Under en runda finns mycket att se i omgivningarna. I området finns en 1000-årig historia som på sina ställen finns bevarade. Genom att erbjuda historiska vandringar på banan vill vi ge en känsla för hur människorna som bott här under århundraden, levde och arbetade. På flera ställen finns nu också skyltar som berättar om intressanta minnen vid sidan om banan.

LANDSKAP OCH KULTURARV

Varje hål har sitt eget namn, kopplat till händelser bakåt genom åren.
 
Hål 1 Grevens allé. Fullerö säteri har sedan 1700-talet bebotts och ägts av den Cronstedtska greveätten. Grevarna på Fullerö har spelat en central roll i Barkarö Sockens historia. Ettans hål följer den gamla allén som sträcker sig fram till Rytternevägen.
 
Hål 2 Barkaröängen. Delar av hålet ligger inom Barkarö socken. Härifrån kan vi se en skymt av kyrktornet. Barkarö kyrka är en av de äldsta i Mälardalen. En av kyrkklockorna är daterad 1091. Vid en brand på 1700-talet smälte klockan, men den blev omgjuten av samma malm och fick samma inskription som den tidigare klockan haft.
För tiotusen år sedan, då inlandsisen drog sig tillbaka var Mälaren mycket större. Då isen smälte lämnade den efter sig ändmoräner och moränbackar. Så småningom då vattnet drog sig tillbaka bildades ett stort antal öar. För två tusen år sedan var vattenspegeln tio meter högre än nu. För ett tusen år sedan endast fem meter högre än nu. Det är vid den här tiden man räknar med att de första människorna bosätter sig här.
 
Hål 3 Mälarleden
Enligt äldre berättelser bl a Olof Graus ”Beskrivning öfver Vestmanland” från 1700-talet gick här förr en farled fram till Västeråsfjärden. Man kan också se en skymt av husen vid Öster Mälarstrand. Treans hål ligger i samma längdriktning som den beskrivna farleden. Diket och vattensamlingarna till vänster om green är sannolikt dagens vittnesmål om den forna farleden. Man har till och med hittat fartygsvrak i leran just i trakterna av treans korthål.
 
Hål 4 Jättekastet. Hålet utmärks av den stora stenen mitt i fairway. Det är ett flyttblock, som man i äldre tider trodde att jättar kastat. Därför är namnet jättekast något som anknyter till vår mytologi. Sanningen är den att detta stenblock lämnats kvar här för ca tusen år sedan då inlandsisen drog sig tillbaka.
 
Hål 5 Källbacken. Källbacken är den backe som ligger utmed vägen mot Barkarö. Här fanns tidigare en mycket väl känd källa. Tyvärr har den blivit dränerad och förstörd. Vid Källbacken låg också ett vadställe mellan Barkarö by och Gotö.
 
Hål 6 Långbackatorpet. Ungefär 20 meter bortom green ligger grundstenarna av Långbackatorpet. Huset var bebott inpå 1900-talet. Förutom boningshus fanns här också en ekonomibyggnad. Här kan vi se tydliga rester efter inlandsisen i form av en ändmorän.
 
Hål 7 Gotöhöjden. Till vänster ligger en av Barkarös gamla gårdar, nämligen Gotö. Här uppifrån har vi en bra vy över jordbrukslandskapet.
 
Hål 8 Tjurhagen. Före golfbanans tillkomst betade här biffkor och tjurar. Om alla barkaröbor som tar sin välbehövliga långpromenad från Barkarö by via Gotö och Jotsberga brukar vi säga att de går ”tjurrundan”.
 
Hål 9 Nergårdsängen. Jotsberga har bestått av två gårdar. Jotsberga och Nedre Jotsberga. I dagligt tal kallas den gård där Golfklubben håller till för Nergår´n. Jotsberga var tidigt en skattegård, men köptes upp av Fullerö säteri.
 
Hål 10 Mälardammen. Hålet karakteriseras av Vattendammen. Vattnet pumpas till dammen från Mälaren. Den här dammen förser hela golfbanan med vatten. Man ser också österut den tydliga anslutningen till Mälaren.
 
Hål 11 Fornåkern. På hela högersidan ser man tydliga diken. Det är minnen av tusenåriga fornåkrar. Dikena utgjorde skillnad mellan de olika ägorna och de bidrog också till jordens dränering. Man drev tvåskiftesbruk vilket innebar att man trädade jorden vartannat år. Den här jorden odlades in på 1800-talet. Den mark som golfbanan ligger på arrenderar vi av Fullerö säteri. I riktning mot flygfältet låg tidigare Önstens by. Här fanns före 1700-talet sex - åtta arrendebönder. En arrendebonde arrenderade marken av markägaren. I det här fallet var det kung Gustaf Vasa och hans söner. Johan den tredje använde skatten till att bygga upp en kungsladugård,  nuvarande Johannisbergs herrgård. Kullen framför röd tee är en övertäckt s k åkerholme. Åkerholmen får ej tas bort, men den får övertäckas för eventuella framtida utforskningar.
 
Hål 12 Morändalen. I Barkarö finns ett stort antal ändmoräner/moränbackar skapade av inlandsisen. Det här korthålet är omgivet av två moränbackar med fairway i dalen emellan.
 
Hål 13 Bergtorpsgärdet. Torpet heter Bergstorpet. Det ligger i Lundby socken. Bergstorpet är inget soldattorp utan tillhörde Fullerö säteri. Intill låg tidigare flera torp och byggnader. Här bodde s k dagsverkstorpare som gjorde dagsverken åt markägaren. Hela familjen kunde arbeta åt markägaren. Allt fanns reglerat i ett kontrakt.
Ett dagsverkstorp var ofta 20 kvadratmeter och det hörde jord till ca 1-2 tunnland dvs knappt 100 x 100 meter. Här kunde torparen odla för eget bruk. Torparen hade en gris kanske en ko och några höns. Till torpen fanns också små ekonomibyggnader. Mantal eller hemman var ett mått på den mark som behövdes för att kunna försörja en tre generationers familj, samt att betala skatt till staten. Ett mantal jord var olika stort beroende av hur bördig jorden var, dvs större areal i norr än i söder. Skatten kunde erläggas i natura exempelvis kött, säd, timmer, tjära. Det fanns särskilda skattefogdar som drev in skatten och lagrade den i Kungsladugårdarna.
Två mantal skulle enligt Indelningsverket hålla en soldat. Indelningsverket började på 1680-1690 talet under Karl den nionde. Indelningsverket avskaffades 1901. Jotsberga bestod av fyra mantal och skulle då hålla två soldater. En tid under Karl XII tvingades man hålla även en tredje soldat. Hans namn var Dunder. Soldat Rytter, senare Idh, bodde i ett torp bakom gult utslag på hål 16. Här finns en tydlig källargrop. Skillnaden mellan en fångstgrop och en källargrop är den att man ser en nergång till källargropen.
Soldat Bark eller Bång bodde inte långt från ettans fairway. Inom området finns två soldattorp bevarade. Det är de torp intill ettans utslag där Sture Landbergs och Christer Erikssons familjer hyr. Torpen flyttades i slutet av 1800-talet till sin nuvarande plats.
Gotösoldaten bodde utmed Rytternevägen, hans hus är nu flyttat närmare Gotö gård. Soldat Vång bodde intill trevägskorsningen vid Rytternevägen. Platsen benämns än i dag Vångens vägskäl.
 
Hål 14  Flygrakan. Närheten till Johannisbergs flygfält har fått ge namnet till detta hål. Det är ofta vi ser flygplanen starta och landa på flygfältet. Det händer också att en och annan fallskärmshoppare behöver använda golfbanan när de skall landa.
 
Hål 15 Vångens vägskäl. Detta är namnet på vägskälet där Soldat Vång hade sitt torp.
 
Hål 16 Soldattorpet. I den steniga skogsdungen bakom tee finns grunderna av ett soldattorp. Här har bl a soldat Idh bott under 1800-talet.
 
Hål 17 Gamla Hjortsberga by. Om man fortsätter in i skogsdungen bakom green så finner man efter ca 75 meter mycket tydliga husgrunder efter det ursprungliga Hjortsberga by som förmodligen etablerades någon gång under 1000-talet.
Här fanns ursprungligen fyra gårdar. I dag finns två kvar Jotsberga och Nedre Jotsberga, där golfklubben nu har tagit över. Varje gård hade ett tiotal byggnader för redskap, kor, getter, hästar, loge och magasinsbyggnad. Alla var arrendebönder och de betalade arrende till markägaren. Skattebönderna betalade till staten.
 
Hål 18 Gravfältet. Ungefär i höjd med mitten av fairway 50 meter upp i skogspartiet, ligger på den högsta höjden ett gravfält med 10 gravar från 1000-talet. Man placerade gravfältet på en höjd eller en ås.
Alla byar hade egna gravfält. Här finns också en del gamla växter. Man kan se resterna efter en terrassbyggnad och en smedja. Byn användes till för omkring 100 år sedan. Vägen i skogen, från byn, ledde ut till ägor och åkrar. Här är marken nedsliten och trots att den inte har använts på 100 år ser man den tydligt. Den här typen av vägar kallas för hålvägar.
Miljö / kulturarv, uppdaterad: 2013-07-12 16:21:18